Kedjor av guld

Alla som har fått möjligheten att växa upp i Sverige vet hur fantastiskt allting är. Vi kan utbilda oss till vad som helst, vi kan resa vart vi vill och är alltid välkommen tillbaka. Vi har fritt internet, yttrandefrihet och alla andra viktiga delar för att kunna ha det så bra som möjligt. Givetvis går det att diskutera en del saker (som alltid) men jämfört med andra har vi det hur bra som helst! Vi har fred och vi kan göra vad vi vill, yääy!

Dock är det få som vet om att människor lever i mentala fängelser och man kan aldrig ta sig ut om man inte vet att man sitter i ett. Jakten pågår ständigt efter välbefinnande och om vi har lite pengar kan vi köpa saker för att göra det ännu bättre. Det är ständigt flängande fram och tillbaka och man skyndar till ingenting. Sinnet har ett starkt grepp om hur vi upplever världen och det är näst intill omöjligt att bryta sig loss om man inte får veta att man kan. Att ifrågasätta sin existens är ett ämne som anses vara bortkastat med tid för man har så mycket annat att tänka på. Man skall tänka på det ena, man skall göra det andra och i slutändan är man så trött att man måste tänka på att koppla av.

Detta tänkande pågår hela tiden vare sig du vill eller inte och det finns inte en chans att du kan tänka dig till avkoppling. Vi skall hela tiden försöka tänka ut hur vi skall kunna påverka eller ändra vår situation. ”Om jag bara tänker lite till så kanske det löser sig”. Det är ett av sinnets alla fantastiska knep för att hålla kvar dig i den stora drömmen. Det är så enkelt att fastna i tankemönster om att ”jag” måste göra saker och ting för att det skall bli bättre. Tänkaren som finns där styr 5% av ditt liv. De övriga 95% kommenterar den för att få känslan av kontroll.

Tankar varken är eller har kontroll. Tankar bara finns där precis som att vatten faller från himlen när det regnar. Tankar är något som bara sker och om vi tar dessa tankar och gör de personliga kommer vi tro på allt som dyker upp. Vi identifierar oss med det som ingen kan påverka, både i och utanför oss själva.

Kan vi lära oss att se allt för vad det är kan vi också börja leva som vi vill. D.v.s utan kontroll och utan någonstans att åka för allting finns redan här. Vi behöver inte tankar för att leva och allting fortsätter precis som vanligt, det enda som har hänt är att du vet att det som dyker upp i huvudet inte behöver vara sant. När du tar tanken som din tanke blir det en sanning för dig men tanken i sig är ingen sanning. Det är en tanke och ingenting annat, du bestämmer vad du skall göra av den. Att slita sig loss från sina kedjor innebär att man låter sig finnas utan att ha kontroll.

Frihet är att sväva fritt utan att kontrollera det som sker och kan man låta allt vara som det är kommer man sväva dit hjärtat vill.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *